Pelargonskötsel

Allmänt

Pelargoner är ett tåligt släkte som har sitt ursprung i öken- eller halvökenområden. De är tacksamma att odla och anspråkslösa när det kommer till skötsel. De älskar ljus och värme men gillar inte att långvarigt stå med rötterna blött. Pelargoner är lätta att föröka genom att ta sticklingar. Förädling av nya sorter pågår ständigt, det finns numera tusentals sorter med en stor variation av blomformer, färger och växtsätt. Det finns många olika sätt att odla pelargoner på – här kommer några tips!

Starta igång pelargonerna

Plantorna är som svagast i början av året på grund av de mörka, kalla vintermånaderna som just passerat. Växten ska helst visa livstecken med nya skott och blad, då tål den miljöombyte, vattning, beskärning och omplantering bättre. 

Om växterna har förvarats mörkt och svalt under vintern flyttas de under februari-mars till en ljus placering och vattnas sparsamt, max ½ dl/vecka till att börja med. Plantorna bör få vänja sig ett par veckor i den nya miljön innan nästa steg utförs. Förhoppningsvis kommer det nya gröna skott och blad.

Beskärning

Om växterna inte beskars under hösten kan det göras under våren om så önskas. Detta stimulerar ny tillväxt och ger en kompaktare planta. Beskärningen görs ovanför noderna, överblivet växtmaterial kan bli nya plantor, men tidigt på säsongen behövs bra ljus för att sticklingarna ska rota sig. Fortsatt sparsam vattning gäller eftersom plantorna nu har mindre grenverk och färre blad.

Omplantering

Efter ytterligare ett par veckor är det dags att ge plantorna ny jord. Om krukan inte är fylld av rötter räcker det med att bara skaka av lite och fylla på med ny jord. Om rötterna fyller ut hela krukan kan det vara läge att välja en lite större kruka. Kontrollera att rötterna ser friska ut, ta sticklingar och kasta plantan vid minsta misstanke om rotlöss.

Eller tvärtom

Det går även bra att plantera om först och sedan klippa ner. Fördelarna med den här beskrivna ordningen är att plantorna är lättare att hantera vid omplanteringen om de är beskurna och att växten snabbare kommer i blom än om den klipps ner senare. Många gånger går det bra att göra fler än ett av momenten ovan vid samma tillfälle, särskilt om plantorna är friska och kraftiga.

Näring

Näringen i den nya jorden räcker cirka en månad och sedan är det lämpligt att regelbundet tillföra näring i någon form som bör innehålla kväve, fosfor och kalium. Kväve stimulerar tillväxt av grenar och blad, fosfor bidrar till att rötterna utvecklas och kalium gör plantorna starkare och blommorna fler.

Nytillskott

När nya sticklingar eller plantor tillkommer kan de vara bra att både låta dem landa i den nya miljön en vecka eller två och även att isolera dem en tid för att upptäcka eventuell ohyra eller angrepp som vita flygare, rotlöss eller knippebakterios.

Vattning

Ju ljusare placering, högre värme, större planta och bladmassa desto mer vatten behöver den. Jordklumpen bör torka upp mellan vattningarna, plantor i lerkrukor torkar snabbare än i plastkrukor. Plantor i lerkrukor kan vattnas uppifrån medan plantor i plastkrukor mår bättre av att vattnas från faten.

Placering

För de flesta typer av pelargoner gäller att ett halvsoligt läge är mest optimalt samt att de bör skyddas mot regn och blåst om de placeras utomhus. Växthus, glasade verandor eller balkonger, uterum eller en altan under tak är lämpliga växtplatser.

Pelargoner med variegerade blad tål direkt sol sämre än sorter med helgröna blad på grund av att de har mindre klorofyll. Å andra sidan behöver de mer ljus vintertid av samma anledning. Hängpelargoner och många vildarter är mycket tåliga och trivs bäst utomhus och i full sol.

Beskärning eller toppning

Vissa sorter grenar sig själv medan andra behöver toppas och beskäras för att bli buskiga. Vid toppning nyps eller skärs yttersta toppen av så att dess tillväxt avstannar, istället kommer nya grenar längre ner. Vid beskärning tas större bitar bort som i sin tur ger växtmaterial till nya plantor. Alternativt kan plantan få växa fritt och uppnå ett charmigt, gammeldags och rangligt växtsätt.

Sticklingar

Det går bäst att rota sticklingar sommartid för det behövs ljus och värme och då är också plantorna fulla av växtkraft. Skär eller klipp ovanför en nod så att sticklingen blir cirka 1 dm. Ta bort de nedre bladen så att 2-4 blad återstår. Låt gärna sticklingen vila någon timme så att snittet torkar. Sätt sticklingen i såjord och vattna lagomt, det får inte bli för blött. Placera ljust och varmt. Håll koll på jordens fuktighet och vattna sparsamt, helst underifrån när jorden är torr. Om det blir för blött kan sticklingen lätt ruttna.

Frösådd

 

Om en blomma pollinerats växer det ut en fröställning, en så kallad storknäbb. Benämningen kommer från det grekiska ordet pelargos som betyder stork. Fröställningen påminner till utseendet om en storknäbb.

De vilda arterna är artäkta och frö från dessa resulterar i en planta av samma art (om den inte pollinerats av någon annan art, då blir det en primärhybrid). Alla andra pollineringsresultat ger upphov till en ny hybrid/sort. Storknäbben innehåller vanligen fem frön, men det är inte säkert att alla är av bra kvalitet och kan gro.

Bästa årstiden för sådd är tidig vår. Färska frön har bäst grobarhet och kan sås året runt om bra förutsättningar (varmt och ljust) finns. Lägg fröna i blöt ett dygn och sätt dem sedan i såjord. Håll jorden jämnt fuktig och ställ krukorna ljust. När fröet grott och de första karaktärsbladen kommit kan placeringen hellre vara ljus och lite svalare så blir plantan kompaktare. Naturligtvis går det bra att så fröet direkt i jord också.

Frön som inte är färska kan behöva hjälp att gro, det görs genom att skala och blötlägga dem. Kläm ut fröet från skalet, försiktigt så att det inte sprätter iväg. Lägg fröet i ett glas med vatten och ställ ljust och varmt (22-23 grader). När fröet grott planteras grodden försiktigt i såjord. Fortsatt ljus placering är viktigt. En del frön gror snabbt och andra kräver lite tålamod. 

Ytterligare tips

Det är bra att kontinuerligt plocka bort vissnande blad och blommor, som annars särskilt vid fuktigt klimat kan orsaka gråmögel. Vridning av krukan ett kvarts eller halvt varv då och då ger mer symmetriska plantor.

Inför hösten

När hösten kommer brukar pelargonerna vara frodiga och blomma som bäst, inte så konstigt eftersom de fått näring av solens livgivande strålar under sommaren. Plantorna bör skyddas mot regn och fukt och de som står utomhus måste tas in innan frosten kommer. De bör torka upp ordentligt innan eventuell nerklippning görs annars finns risk för mögelangrepp.

Höstbeskärning görs främst av två orsaker; på grund av utrymmesskäl och för att få material till sticklingar. Vid en omfattande nerklippning sparas grenarna upp till tre noder eller max 10 cm. 

Höststicklingar och mindre plantor kan vara lättare att övervintra än äldre plantor och av den anledningen är det bra att ha reserver av favoritsorterna.

Vinterförvaring

Övervintring sker bäst i en ljus och sval miljö, gärna mellan 5-15 grader och med ljus 12 timmar per dygn. Om plantorna står riktigt svalt och ljust avstannar tillväxten och endast lite vatten en gång i månaden behövs. Ju varmare placering desto mer vatten behöver plantan. 

Vid övervintring i rumstemperatur är det bäst att inte klippa ner plantan, vattna var eller varannan vecka samt tillför växtbelysning. Ju mörkare placering desto viktigare är det med sval temperatur och sparsam/minimal vattning.

Vintertid när plantan inte växer behöver den inte lika mycket näring och ett uppehåll med näringstillförsel är möjligt. Alternativt kan en låg dos näring ges även under vintern.